Hoppa till sidans innehåll

Skridskovård


Skridskor
Det är nödvändigt att du har stabila och bra skridskor.
Vid köp av skridskor rekomenderas du att ta kontakt med din tränare för att få tips angående ditt köp.
Det finns många märken och modeller på både skenor och skridskor.

 

Finns skridskor för både smala fötter och bredare fötter, mjukare skridskor och hårdare skridskor.

 

Skenor finns det också olika varianter och utföranden, för nybörjare, mer erfarna och för mer avancerade åkare.
Skenor anpassade för enkelhopp, dubbelhopp, trippelhopp etc.
Att som nybörjare köpa för avancerade skridskor och skenor rekomenderas ej. 
Att köpa begagnade skridskor är det absolut inget fel med, det kan spara avsevärt mycket pengar. Då nya skridskor + skenor kan kosta uppemot 7000-10 000 beroende på märke och modell.

 

Men ett tips, vid köp av BEGAGNADE skridskor. Se till att det finns slipmån kvar på skenan! se bild nedan:

 

Några bra skötselråd för skenor nedan:
  • Använd alltid hårda skydd när du har på dig skridskorna. Vi rekomenderar den 2-delade modellen som medför att skenskydden sitter på ordentligt när åkaren går på skridskorna. 
  • Ta bort överflödig snö när du kliver av isen och innan du sätter på skydden. Skenorna kan börja rosta på 20 minuter om de är blöta i skenskydden. 
  • Torka skenorna torra och monteringsområdet med en skridskohanduk efter åkningen. När skridskorna transporteras, används mjuka skydd på skenorna för att skydda dem och omgivande material.  
  • Kontrollera skruvarna regelbundet och försäkra dig om att de är iskruvade.    
  • Slipa skenorna när du inte får grepp. För anteckning om när du slipade senast så det inte går för långt tid men lika väl så du inte slipar för ofta. Låt endast slipare som kan slipa konståkningsskridskor, slipa dina skridskor. 

 

Skridsko, snörning och skenskydd

Figur 1. Skridskons olika delar.

 

Figur 1 visar en modern tävlingsskridsko med en avancerad tävlingsskena. Det är viktigt att vårda skridskon och skenan för att få ut det mesta av träningen. Ett par tävlingsskridskor kostar mellan tre- och femtontusen kronor, också en anledningen att vårda dem.
Skenan har en inner- och en ytterkant med en lite dal mellan dem, den så kallade skålen. Dra försiktigt med fingret längs skenans underdel för att känna efter om skenan behöver slipas. Om kanterna har många små hack eller om de känns slöa bör man slipa omedelbart. Som tumregel räcker en slipning runt 20 timmars åkning, om man är rädd om skenorna. Det är klokt att hålla kanterna slipade, då man annars alltid får en anpassningsperiod från att åka på slöa kanter till skarpa kanter. Om kanterna hålls skarpa slösar man inte bort värdefull träningstid på anpassning. Och skarpa kanter behövs för att få ut maximalt av åkningen. När man åker på en kant säger man att man åker på inner- eller ytterskär, se figur 1. Vid saxning i hög fart åker man ytterskär på inner skridskon och innerskär på den yttre skridskon, den som man överstegar med. Nybörjare tenderar att hålla skridskorna brett isär och åka innerskär på båda skridskorna (förr kallades detta att "åka på lädret").

 

Snörning och att knyta skridskorn
Figur 2. Snörningen bör träs över den övre delen av snörhakarna först.

imagezk6w.png 

 

Snören och snörhakar bör hållas i toppskick. Man bör reparera defekta och ersätta trasiga snörhakar för att få en bra snörning (som är fast och som inte lossnar). 
När man tar på sig skridskorna bör man vara noggran med att det inte finns några veck eller skrynklor i strumpan. Använd gärna en tunn strumpa. Snörningen bör vara jämn och fast men inte för hård, då detta hämmar blodcirkulationen. Den kan vara lite mjukare vid tårna och hårdare runt vristen för bra kontroll av skridskon. Snörningen bör absolut inte vara för mjuk; foten bör inte "glappa" i skon.
Vid snörning bör snöret träs över snörhakarnas övre del först, se de röda pilarna i figur 2. På detta sätt kommer snöret att korsa sig själv på vägen upp och man uppnår en självlåsande snörning. Trycket och friktionen gör alltså att snörningen inte går upp och man behåller en fast och jämn snörning under hela träningen. 

 

Skydda skenorna
Figur 3. Hårda skenskydd.

 

Skenorna ska alltid skyddas med skenskydd när man går med skridskorna utanför isen. Detta gäller båset också, trots gummimattorna på golvet. Trampa aldrig på tröskeln vid båsdörren, då den hårdare plasten vid tröskeln och gruset som samlas där kan skada kanterna. Det finns ofta sand och grus i båsgolvet som dras in med skosulor. Sand- och gruskorn skadar skenan när man trampar på dessa. Man bör därför ta på sig skenskydden så fort man kommer in genom båsdörren.
Skenskydden måste hållas rena. Om det finns sand och grus i skenskydden skadas kanterna så fort man ställer sig på skydden. Man kan rengöra skydden med diskmedel och ljummet vatten. Inspektera så att det inte har fastnat gruskorn i skyddet och ta bort grus och sand. 

 

Mjuka skydd
Figur 4. Mjuka skenskydd.

 

Mjuka skydd används för att hålla skenorna torra och för att förhindra kondens. Detta för att skenorna inte ska rosta.
De mjuka skydden ger också ett mekaniskt skydd och skyddar övrig utrustning och händer från de vassa kanterna när man packar ner skridskorna.
Efter träning bör man ta av de hårda skydden, torka skenorna noggrant och sätta på de mjuka skydden innan man packar ner skridskorna. Man bör absolut inte behålla de hårda skydden på skenan. Då rostar skenorna och kanterna tappar skärpa.
Det är viktigt att hålla skridskorna välslipade samt skenan och skon torr. En bra idé är att torka av skenan direkt efter träning med en torr tras/handduk och sen sätta på mjukskydd och SmellWell-påsar i skridskon, för att hålla skridskon i så bra skick så 
lång tid som möjligt.

 

Slipning, skenans form och skenans funktion
Figur 5. Skåldjup och skålradie.

 

Figur 5 visar en vertikal genomskärning av skenan, tex vid mitten längs skenans längd. Genomskärningen är vinkelrätt mot åkytan.
Slipningen ger en inner- och en ytterkant. Hur djupt kanterna kommer att tränga in i isen avgörs av skåldjupet, se bilden. Skåldjupet bestäms av skålradien och tjockleken på skenan. Skåldjupet ökar med minskande skålradie.
En lätt åkare bör ha ett större skåldjup än en tyngre åkare. Det ger den lättare åkaren bra grepp vid åkningen. En ung, lätt åkare kan ha en skålradie på 11 mm.
En tung åkare tränger ner för djupt in i isen om skåldjupet är för stort, vilket bromsar upp åkaren och hindrar flytet i åkningen. En tyngre åkare kan ha en skålradie på upp till 19 mm.

 

Ojämn slipning
Figur 6. Dålig, osymmetrisk slipning.

 

Det tydligaste tecknet på en dålig slipning är en ojämn höjd på inner- och ytterkanterna, se figur 6 nedan. Skridskon kommer då att tendera att greppa ojämnt och "dra" åt ett håll när man glider på båda kanterna.
Dessutom kommer greppet att vara helt olikt mellan inner- och ytterskär, vilket känns väldigt avigt vid åkning.

 

Avancerade skenor
Figur 7. Genomskärning av avancerade skenor.

 

 

Mer avancerade skenor är inte parallella i genomskärning. De är designade för att en så låg vikt som möjligt.Man vill ha en bred skena i kontakt med isen samtidigt som man vill hålla ner vikten på skenan.
Man uppnår detta genom att göra skenan tunnare på de delar som är längre ifrån isen. Tex Phantomskenan. 

 

Skenprofil hos avancerade skenor
Figur 8. Raka, avsmalnande och paraboliska skenor.

 

Även skenans tjocklek längs skenans längd kan variera på mer avancerade skenor, se figur 8. Traditionella skenor har parallella kanter längs hela skenans längd, så kallad rak skena.

 

Avancerade skenor kan vara tjockare vid taggarna och tunnare vid den bakre delen av skenan. Det ger lägre friktion på de delarna av skenan som inte används för trick och vid landning av hopp. Phantomskenan i fotografiet nedan är en avsmalnande skena.
Paraboliska skenor är smalare i mitten jämfört med den främre and bakre delen av skenan längs skenans längd.
Uppdaterad: 07 SEP 2021 19:17 Skribent: Henrik Högström
E-post: Adressen Gömd

Postadress:
Luleå KK - Konståkning
c/o Jonas Tiger, Drabantgatan 13
97631 Luleå

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link